Jag får helt enkelt acceptera att det kommer vara såhär ett tag, ett jävla bra tag skulle jag tro.. Är dock jävligt ovanligt att man saknar sig själv, men det gör jag nu.. Jag vill bli mig själv igen och slippa all denna skit som får mig att bli helt annars motför hur jag brukar vara. Men det får ta den tid det behöver, har ju inte så många andra val.. 

Jag glädjs i allafall åt den underbara dotter som jag har. Hon är mitt allt och jag älskar henne så sjukt mycket. Jag kan inte komma på några ord som med rättvisa skulle beskriva hur mycket hon betyder för mig. Hon är luften jag andas. Och för hennes skull gör jag allt, så hur jobbigt det än är vissa dagar så måste jag påminna mig själv om det jag har istället för det jag inte har. Vill inte att hon ska bli påverkad av mitt dåliga humör eller se mamma ledsen.
Känner mig stark idag, det är en skön känsla. Men jag vet varför, jag har inte pratat med Johan eller träffat han sen i onsdags.

Nu ska jag göra mig klar för dagen. Ska på dop senare, det blir mysigt :) 

 







Världens snyggaste lilla busunge! :))