Tyvärr blev det ingen dejt idag med tjejerna, så då blir vi bara hemma idag också. Är ju hursomhelst inte så mysigt väder, så kanske är lika bra att hålla sig inne!

Idag har jag faktiskt Amie hemma själv en hel dag sen Molly föddes! Vi har ju den turen att Johans föräldrar också har hund och dessutom en hundgård ute, och såklart en koja där det är varmt, så där har Amie fått vara på dagarna. Egentligen inte alls så rättvist mot en rottweiler som behöver mycket motion, men våran dam är lite speciell. Hon är ju dels van med att vara där från det att vi skaffade henne i okt -05. Då var det ju inte alls lika mycket som nu, men tidigare brukade jag fara med henne dit då jag t ex skulle in till stan, eller bort nånstans. Istället för att hon skulle behöva ligga inne i flera timmar..
Då Molly föddes tänkte väl både jag och Johan att det här kommer aldrig gå. Hon var ju självklart nyfiken på henne, ville lukta och slickas hela tiden. Men det är ju inte så konstigt att hon blev nyfiken, det kom ju nåt nytt och spännande som hon aldrig hade sett förut.
Rädd var man ju dock hela tiden, hon är ju ingen liten hund precis. Och molly var ju såå himla liten att en liten putt hade räckt för att göra stor skada.
Jag vill hursomhelst ge det en chans. Amie har förändrats jättemycket nu på bara en kort tid. Hon är inte lika hoppig och flamsig som hon har varit sen hon var valp, betydligt lugnare. Och lyssnar jättebra! Hon måste ju veta sin plats nu - att hon inte kommer i första hand längre.
Vi skaffade Amie, och därför har vi ett ansvar över henne så länge som hon lever. Jag tror inte att hon skulle få det bättre hos någon annan, även om hon nu skulle få gå ut och gå mer, eller motionera mer. Det skulle ändå vara med en okänd person, med mig och Johan är hon trygg. Och även hos Benny och Agneta.  Det spelar en himla stor roll tror jag!
Så igårkväll bestämde jag mig för att prova idag, och än så länge har det gått hur bra som helst. Jag har varit ut med henne nu medans Molly sover sin timme.
Självklart har jag ju dåligt samvete, jag vet ju att hon hade kunnat ha det mycket bättre, men inte med någon annan, utan med oss. Men jag försöker att göra det bästa av situationen iallafall.
Molly är ju naturligtvis den viktigaste personen i mitt liv! Så skulle jag se att Amie blev svartsjuk och tro att hon skulle kunna skada henne, ja då finns det ju bara en utväg. Men just nu ser jag ingen anledning till varför hon inte ska få bo kvar med oss!



Nu måste jag fixa med lite annat innan skönheten vaknar och vill ha gröt!
Förresten, jag tycker att det kommenteras VÄLDIGT lite.. Har ni dödde eller? :P

Ha en bra dag!